Hej "crush". Du kanske inte har märkt detta, men jag vill verkligen ha dig. Jag tror du är den rätta för mig. Vi skulle passa så attans bra tillsammans. Jag vet det. Både utseendemässigt och även våra personligheter. Vi skulle vara de som alla ville vara. Alla skulle bara kunna slänga sig i väggen för ingen skulle kunna jämföras med oss. Jag märker att du gillar mig också men det är ett ganska stort hinder som står framför mig men om du bara skulle kunna flyga över det och skita fullständigt i den lilla detaljen så skulle vi kunna vara lyckliga. Vi ligger på samma nivå när det kommer till förhållanden. Ingen av oss har haft ett seriöst förhållande med det som gör det så jävla bra är att båda vill ha ett. Jag märker på ditt beteende runt mig att du gillar mig. Jag tror nog du skulle bli förvånad hur bra jag är för dig. Vi är 100% rätt för varandra. Det här måste låta så jävla creepy för alla som läser men det skiter jag i. För du kommer ändå aldrig läsa det. Jag blir galen på dig. Alla kärleks låtar påminner mig om dig. Jag får en bild av dig och dina fina blå ögon som ler med det urgulliga leendet du har. Det finns nog bara en person som faktiskt vet hur mycket jag gillar dig. Men jag lovar dig. Hon skulle inte säga till någon. Hon är min finaste kompis. Jag har varit oschysst mot henne men jag har alltid älskat henne. Jag vet att hon alltid finns där för mig. Vad som än händer. Du har träffat henne men jag tror inte du riktigt fattade hur mycket hon betyder för mig. Men nu kom jag av ämnet. Jag vill bara att du en dag (ganska snart) ska förstå hur bra mitt liv skulle bli av att vara med dig. Jag säger så här. Du är ingen liten crush jag har utan du är något som är på riktigt. när man har i hemlighet gillat någon ganska mycket i snart 4 år utan att kunna berätta det för någon så blir man ganska galen. Det har kommit killar som jag trodde skulle få mig att sluta tänka på dig men ingen har lyckats. Ingen varit ens i närheten. Jag har verkligen försökt och försökt att få dig ut ur mitt huvud men det går verkligen inte. Jag tror att det är meningen att jag inte ska släppa dig för du en dag kommer att inse att jag är bra för dig. Jag önskade nästan att jag kunde läsa dina tankar ibland så att jag visste säkert att du gillar mig. Jag kan märka mer på dig än någon att du gillar mig på sättet som du beter dig. Det finns så många signaler som säger ganska mycket. Men fortfarande så gör det mig så osäker för eftersom hindret stoppar dig så har allt detta skett när det varit som mest olägligt. Men det har samtidigt bevisat ganska mycket för mig. Jag drömmer en massa fina drömmar om dig. Det måste låta fruktansvärt obehagligt men det gör jag. Dem kan man ju inte direkt säga att dem hjälper mig att glömma dig. Du är nog den enda som har kretsat så mycket i mina tankar. Till och med mer än marabou mjökchoklad. Och det kan jag lova dig. choklad kretsar hela tiden runt i mitt huvud. Det är en mix av dig och en chokladkaka. Bara det att varje gång jag har choklad så blir jag nöjd, sen kommer begäret någon dag senare. Men eftersom jag inte har dig så har mitt begär aldrig försvunnit. Det ända som skulle kunna hjälpa är... du. Du är inte någon cheesy kärleks sång, du är mer än så. Du är på riktigt. Ibland kan jag gå bananas när jag ser dig. Jag kan spring iväg och studsa om kring och skrika och inte kunnat spela lugn alls. Fråga min bästis, hon vet. Du är lite som en Guns N' Roses låt för mig.
Två väldigt bra verser ur Guns N' Roses - November rain:
I know it's hard to keep an open heart
When even friends seem out to harm you
But if you could heal a broken heart
Wouldn't time be out to charm you
And when your fears subside
And shadows still remain
I know that you can love me
When there's no one left to blame
So never mind the darkness
We still can find a way
Nu ska jag sluta vara så extremt obehaglig och försöka tänka på annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar